paris
igår var vi i paris hela dagen!
Vi åt frukost, chillade, duschade och bokade hotell och vandrarhem i Nice. Sedan gick vi ut.
Vi strosade lite längs gatorna och hittade så småningom till Amélies kafé.
Vi tog någon bild, kikade lite och fortsatte gå. VI gick inte in, för det kunde vi inte med. Istället stod vi mitt på trottoaren och sträckte oss för att se så mycket som möjligt (som om inte DET var genant. Fast det sket vi i). Cecilia var kartläsare och vår lilla trupp framåt på de små gatorna. Det var mycket människor överallt, men det störde oss inget vidare (för en gångs skull hade vi ju inte våra enorma ryggsäckar på oss).
Efter några korsningar och svängar kom vi fram till grönsakshandeln nedanför Amélies lägenhet.
Med Amélie menar jag alltså Amélie Poulain från filmen Le fabuleux destin d'Amelie Poulain.
Sedan fortsatte vi att gå, mot Sacre Coeur. Vi såg många trubadurer på gatorna, men den klart häftigaste var den här:
Film dyker upp så småningom. Så fort vi har lite bättre täckning än på det här hotellet.
Vi kom fram till ett ödsligt torg. Anledningen till detta kan vara att det inte fanns något solljus och att det var duvor och fågelskit överallt.
Eller att fåglarna hade en märklig tendens att vilja skita i folks hår. Som till exempel i Hannas.
Men vi öste några vattenflaskor över henne så var det problemet (nästan) ur världen!
Vi anlände till slut till Sacre Coeur. Bild har ni däruppe, det såg ut exakt likadant som när vi var där siust. Vi satte oss i en park och lunchade, kollade på de illegala försäljarna och deras snabba ihopplockande när polisen kom cyklandes nedför trapporna för att haffa dom (dunk-dunk-dunk-dunk om deras cyklar).
På kvällen satt vi på golvet i vårt hotellrum och käkade sallad och drack 7up. Och så såg vi på The Duchess.
Bild tagen av: Molgan
Pose: Fullkomligt naturlig
Nu är vi i Nice! Vi har varit här i ca 3,5 timmar och har precis käkat kvällsmat. Och det minsann, var en kvällsmat SÅ GOD att vi inte pratade om något annat under hela middagen, än hur fantastiskt, sinnessjukt god den var. Vi snackar baguette med sallad, brieost, aioli och räkor. Helt, heeelt sinnessjukt gott alltså.
Hanna blev kär i sin macka. Kan hända att vi tillägnar ett helt inlägg till våra mackor.
Nu ska vi äta nötter och kolla på film. Krambanan!
Disk(h)o i badkaret!
den stora Chilla-Brett dagen
Nu sitter vi på vårt hotellrum och letar hotell och vandrarhem i Nice! Vi har precis lyckats boka färdigt allting, och räknat ut att det blir i genomsnitt 330:-/natt under de fyra nätter vi har tänkt att stanna i Nice.
Första natten stannar vi på ett hotell, men de tre andra ska vi för första gången spendera på ett vandrarhem, med kök och allt!
Det känns hemskt skönt att ha en planering som sträcker sig längre än två timmar framåt.
Snart drar vi ut på stan, kollar in inspelningsplatser för Amelié de montmartre (Typ cafét Le 2 Moulins och grönsakshandeln. Ligger hemskt nära vårt hotell faktiskt!) och vandrar runt på Sacre Coeur.
Men först: Dusch!
what a day!
Gårdagen (tors 28 juli), skrivet dels idag och dels igår:
Vår dag kan på sätt och vis sammanfattas i Hannas lysande kommentar:
"Man får verkligen lite perspektiv på livet nu, vi är liksom helt överlyckliga över att ha tak över huvudet i natt!"
Vår dag har helt enkelt inte riktigt gått som planerat. Hehe.
Vi vaknade i våra sängar med planer om att under dagen gå på olika museum etc. och på kvällen ta ett nattåg till Nice. Solklart, tänkte vi förnuftigt! Vi åt en angenäm frukost ute i en park (utanför hotellet) och begav oss sedan till centralstationen. Vi köpte till och med ett spårvagnskort!
Väl inne på centralstationen letade vi upp skåp där man kunde låsa in sina stora, tunga ryggsäckar. Det var nu Den Stora Snålheten angrep oss, plötsligt och med en enorm kraft. Detta skedde ungefär samtidigt som vi såg att de "stora" skåpen kostade hela sju euro! Det är ju helt befängt! tänkte vi ilsket. Vi tänkte minsann inte betala för två skåp, det är ju rena rama rånet! Vi bestämde oss helt enkelt för att det SKULLE GÅ att knö in våra ryggsäckar i ett och samma skåp. Ett mission impossible, såattsäga. Jag vet inte exakt hur länge vi stod där, men det var säkert en sisådär tre-fyra vaktbyten eller nåt (eller kanske inte. men det kändes så). NATURLIGTVIS dokumenterades detta, men inte förrän vi kom tillbaka för att hämta våra ryggsäckar igen:
Ja, ni förstår. En bedrift utan dess like.
På centralstationen letade vi sedan upp biljettservice. Vi tog en kölapp, satte oss ned och väntade.
Och väntade.
Och väntade.
Och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade och väntade.
Det var ungefär fem nummer innan det var vår tur, men varje nummer tog ca tio minuter och det var bara en kassa öppen (!!!).
Vi väntade hursomhelst i någon timma för att få komma fram till disken. Där träffade vi den möjligtvis grinigaste personen i hela Europa!!! Hon sitter alltså i biljettkassa 12 på Amsterdams tågstation om ni känner för att kanske....jag vet inte, titta förbi och se denna intressanta varelse. Hoppfullt och oskyldigt frågade vi denna människa efter biljetter på ett natttåg från Amsterdam till Paris eller Nice. Vad möts vi av då? JO! En utskällning efter NOTER om hur oansvarsfulla och korkade vi är. Jag citerar "You can't just come here and say 'I want to travel', you should've been here in May!".
Förutom den gigantiska mängd oro och ångest hon gav oss fick vi också en smula panik på köpet, Tack för det! Hon hjälpte oss inte på något sätt gå runt själva problemet utan gav oss känslan "kommer vi någonsin komma ifrån Amsterdam?". Det var ju tydligen uppenbart att hon inte skulle hjälpa oss så då bestämde vi oss för att ta saken i egna händer (och det slutade myyycket bättre)
Så till dig i kassa 12: FÄRGA HÅRET! OCH SKAFFA FÖR ALLMÄNNHETENS BÄSTA ETT ANNAT JOBB!
Efter några timmar (JA! PLURAL!) på Amsterdams bibliotek (som förresten är en trevlig liten oas precis brevid centralstationen) var allt hopp är ute och vi ville bara ge upp. Vi hittade verkligen inget vandrarhem eller hotell, det var ALLTID något fel (priset, lössen, insekterna, etc.). Vi hann komma till punkten då vi precis tänkte ringa på antingen ett hotell med möss eller ett hotell med.. möss, då det plötsligt dyker upp ett helt annat hotell på skärmen. Just like that! Det var verkligen det perfekta rummet. Ett trippelrum på ett asfräckt musikhotell ganska centralt. Man kan helt enkelt säga att det är PRECIS sådana här händelser som gör oss så säkra på vår tro. Det fanns ETT enda rum ledigt på hela hotellet och för EN ENDA natt och det var ett trippelrum för denna natt. Vi bokade, snabbt som tusan, och sedan gick vi tillbaka till biljettservice och surkärringen (fast vi slapp henne den här gången som tur var) och ordnade tågtider till Paris till dagen därpå.
Hotellet är alltså helt fantastiskt. Det heter Backstage och hela hotellrummet är inrett med musikprylar. En trumsets-trumma är taklampa, till exempel. Och PA-systems-lådor (jag vet inte vad de heter) är nattygsbord.
Nu har vi även hittat ett hotell i Paris som vi lyckats boka för två nätter (efter många om och men). Vi letade länge efter något billigt och bra (hittade till exempel Hotel hippotell paris hippodrome! men det var tyvärr inte så roligt som det låter) och tillslut hamnade vi på Hôtel Darcet. Hannas kommentar på detta: "vi vet vart vi sover i natt, i morgon och i övermorgon. Fett coolt!!"
Vi satt i godan ro på hotellet och läste i deras instruktionsbok när Judit till sin stora förvåning upptäcker: "Här finns en whiskey som man får dricka när man är tio år! (fem sekundes häpen tystnad) Eller vänta, den kanske ÄR tio år."
När klockan var drygt tio på kvällen begav vi oss ut för att gå på den ENDA sevärdhet vi har hunnit med dessa två dagar i Amsterdam. Och vart var det? Gissa.
IRONISKT att detta var det enda vi hann med. (vår förklaring är att de hade så sena öppetider)
Sedan gick vi hem och lade oss!
Dagen idag:
Idag har vår dag inte varit lika intressant. Vi har bara åkt tåg. Amsterdam - Antwerpen - Lille - Amiens - Paris. Det har sett ut ungefär såhär:
Vi träffade två killar från San Francisco som var skittrevliga. De åkte exakt samma rutt som oss från Amsterdam, var påväg till Paris och därefter Nice. De hade inget hotell för kvällen så de hängde med oss till vårt, men tyvärr var det fullt.
Nu sitter vi på golvet på vårt hotellrum, dricker rosé, äter brieost, marmelad och vitt bröd och njuter av livet! Nu ska vi stanna här i två nätter och sedan har vi idag även lyckats boka biljetten till Nice. I morgon tar vi det lugnt och njuter av vår första dag utan resa och planering. Det enda vi ska göra är att boka vandrarhem i Nice.
Tout va bien!
Kram och godnatt!
jordklotets stökigaste hotellrum och nyponsoppa
atlanta, amsterdam och annat av allmänt intresse
Nu, äntligen, har vi gått några kilometer med våra fantastiskt tunga ryggsäckar och kommit fram till vårt dyra hotellrum på Hotel Atlanta! Här gottar vi oss nu i all dess lyx, till exempel trådlöst internet och en härlig dusch.
Ungefär såhär glada blev vi när vi äntligen kom fram:
Så fantastiskt skönt att lägga sig ned och få av sig ryggsäckarna, efter att ha varit i Amsterdam och cirkulerat i drygt fem timmar!
Lägg märke till Hannas hastigt avslängda sko i högra hörnet. Det kallar vi entusiasm, det!
Detta är alltså ungefär exakt hur vi har det just nu. Trötta, svettiga och utslagna (fast lyckliga!) skall vi strax duscha, göra oss i ordning och leta upp en trevlig restaurang att skåla in den kommande tågluffen på.
Hittills idag har vi ätit:
En jordnötsmacka (m. banan på i Cecilias fall)
En knäckemacka m. jordnötssmör
En banan.
Vi känner oss ganska hungriga.
Här ser ni oss i morse, nyligen ankomna till Amsterdam, med frukost framför oss!
Vi har vandrat omkring ganska mycket idag (som sagt) och upptäckt att våra fördomar om Amsterdam alla verkar vara sanna. Här är HUR många cyklar SOM HELST och överallt hittar man coffeeshops och dylikt. Tog en snabb promenad genom Red Light District och såg lite olika sex shops, affärer vid namn Crazy Mushrooms och liknande. (Till föräldrarna: Det var MITT PÅ DAGEN. Ingen fara.)
Centrala Amsterdam var hektiskt, stressigt och det var folk överallt. Det var mindre trevligt, framför allt eftersom vi är ungefär dubbelt så stora utan att tänka på det.
Det här var vårt grannhus under vår frukost i morse:
Det syns inte så tydligt men det är alltså en enorm cykelparkering. Ett helt hus, fyra plan! Vi överdriver inte när vi säger att det är cyklar ÖVERALLT.
Vädret är bra, det har inte regnat men det är lite molnigt.
I natt sov vi i en liggvagn med sex bäddar. På de tre övriga sov två tyskar och en amerikan. De var mycket trevliga, amerikanen höll igång konversationen som alltid lyckades halka in på grammatik och språklära (det låter sjukt torrt, men det var najs). Denne amerikan studerade i Sverige men var nu påväg för att semestra i Europa. Förutom språklära diskuterade vi även kulturkrockar som till exempel vapenpolitiken i USA kontra Sverige.
Amerikanen i chock: "You've never seen a gun!?". Det är roligt det där, i Sverige är det förbjudet med pepparspray, medan hans ex brukade gå runt med en 9 mm i handväskan...
Här sitter vi i liggvagnen, en kort stund efter att tåget har rullat ut från Köpenhamn central.
Judit läser om Amsterdam och Hanna äter pannkakor.
Och till sist, dagens fråga: Är grapefrukt gott? Judit tycker att det är sjukt äckligt ("det smakar ju alvedon, känner ni inte det?") och söker empati.
Over and out!
amsterdam
Nu sitter vi pa biblioteket i amsterdam och har under en langre period frenetiskt letat efter ett stalle att sova pa i natt. Det visade sig vara svarare an vi trodde, det mesta ar redan fullbokat. Det lagger vi definitivt pa minnet tills nasta gang!
Slutligen hittade vi ett hotell dar vi fick plats, hotell atlanta. nu ska vi bara ta oss dit!
Vi uppdaterar nar vi val ar dar.
Kram!
Ready to rumble!
Som Judit glatt utbrast när vi klev av tåget i Köpenhamn. Nu är vi redo att mullra! Jag vet dock inte hur mycket sanning det låg i det egentligen, alla tre var helt slut efter en så fruktansvärt ansträngande resa av stillasittande.
Här har vi Hanna och Judit på Falköpings resecentrum, sekunder innan tåget anlände och våra fötter lämnade den trygga hemmiljön!
Vår resa är blott nio timmar gammal, men redan har vi stött på vår allra första tågförsening. Väl framme i Nässjö visar det sig att tåget mot Köpenhamn är försenat. Denna försening eskalerade sedan ytterligare och vi ankom i Köpenhamn ca 14.00, fyrtio minuter efter beräknad ankomsttid. Men vi hänger inte läpp för det! Istället tjongar vi omedelbums i oss varsin huvudvärkstablett och fortsätter glatt vår resa (eller glatt och glatt, vi var ju som sagt skittrötta)!
Ipren.
Sedan vandrade vi en runda i Köpenhamn utan något som helst mål.
Överallt springer det omkring små scouter, vi har ingen aning om vad de håller på med men det kryllar verkligen av dem. Från alla möjliga olika länder. Storbritannien, Schweiz, Australien, Belgien, Spanien, Japan; you name it. Det var med andra ord halvt omöljligt att ta sig fram.
Nu sitter vi här på centralstationen i Köpenhamn. Om en kvart går tåget (så jag måste avsluta här). Vi har suttit hr sedan ca 17.20 då vi precis hade varit och handlat vatten, kvällsfika (grapefrukt och banan) och frukost (limpa, jordnötssmör, knäckebröd och banan). Nu bär det av mot nästa destination! Och vart är det? Vänta och se...
To be continued!
Kram!
Nu börjar äventyret (typ)
Kära vänner, släktingar, bekanta och obekanta!
Välkomna skall ni alla vara till denna fenomenala nya webbsida, anordnad just för att era behov på information skall fyllas! Här kommer ni få dagliga (ellernja, nästan) uppdateringar på vår resa och vad vi har för oss!
Vi kommer att dela in våra inlägg i kategorier. Korta statusuppdateringar, Långisar, Destinationer, Recensioner, Vart är vi påväg och Övrigt.
Det som skall hända är alltså att vi ska ut på en tågluff. Vi har planerat att vara borta i 22 dagar och skall då besöka såväl östra som västra delen av Europa. I morgon (tisdag 26 Juli) avgår tåget 9.14 från Falköping och då börjar Det Stora Äventyret, såatt säga.
Och vilka är vi? Judit, Cecilia och Hanna lärde känna varandra 2008. Våren 2010 började en tanke om tågluff att gro i våra små hjärnor, och denna tanke har sedan fått växa (tillsammans med vår ålder). Nu är vi äntligen ARTON och det är dags för oss att pröva våra vingar i det underbara EUROPA. Närmare presentation av oss själva kommer att dyka upp i framtida inlägg!
Nu sitter vi alla och jämför och väger packning! Judit befinner sig på casa del Cecilia (tillsammans med Cecilia, logiskt nog) medan Hanna gosar ner sig i sin egen lya för att spendera sista natten i sin egen säng. Judit är väl snäppet tuffare antar jag. Eller så är hon bara Trollhättebo (stackarn).
Vi kan (läs jag) stolt meddela att Cecilia är den oövervinnliga medelmåttan när det gäller packning och ryggsäck. Judit är den obesegrade vinnaren vad gäller tyngst vikt; Hon lyckades banta ner den ärofyllda vikten 17.6 kg till lite mindre och lättare 14 kg.
Hanna å andra sidan har lyckats klämma ihop sin packning i den för oss oanskaffbara vikten 10.3 kg.
Cecilia landar på 11.3 kg.
Cecilia får till den perfekta småstressade blicken som är ett måste för alla nybörjar-resenärer. Här i telefon med reskollegan Hanna samtidigt som hon frenetiskt skriver ett första inlägg på den makaläst briljanta bloggen du har framför dig i detta nu. Judit är fotograf och således har alla sin del i bilden. Runt bilden ser vi utspridd packning tillhörande Judit, som haft en snabb genomgång för att rensa ur till exempel tre burkar tvättmedel och en svart hoodtröja (därav den rekordsnabba viktminskningen)
Vi avslutar våra packningsreflektioner med nya mottot "pengar löser alla problem". Sanningshalten i detta går att diskutera, men när det kommer till packning och glömda föremål passar detta uttryck alldeles ypperligt.
Nu återstår bara en god natts sömn innan vår resa börjar!
Over and out.
(cecilia)
